Självhushållning i Villaträdgård

Jag vägde skörden under ett år

Att väga skörden under ett år har varit spännande, lite av en utmaning och en ögonöppnare fast jag odlat hela mitt vuxna liv (tanten är 60+)

Vi brukar klara att vara självförsörjande året runt på det mesta odlat. Av erfarenhet vet jag hur stor yta jag behöver odla upp och hur mycket av varje som bör sås för att få det hela att gå ihop, men det är första året jag vägt.  För att göra det så enkelt som möjligt har små mängder upp till
1 hg vägts enstaka gånger och uppskattats när det varit mer bråttom. Större mängder har vägts varje gång. Så mycket som möjligt har noterats på A4 blad upptejpade på kylskåpet.

2022 skördade jag…

Trumvirvel…..

409 kg

 

Rekommendationen är att man bör äta 500 gram odlat per dag och person som allätare och således behöver trädgården producera ca 365 kg till två personer för att räcka ett år och det verkar stämma rätt bra hos oss. Fast när man har grönsakerna på nära håll och fri tillgång går det åt mer. Dessutom smakar de så bra. Det är faktiskt inte inbillning utan så fort en grönsak är skördad börjar sockerarterna brytas ner, så desto kortare tid från skörd till tallrik ju sötare och fräschare grönsak. Annat hinner inte ens hamna på tallriken. Själv älskar jag att ta ett par nävar blåbär, druvor eller vad som är i säsong som snacks, ett par tomater när jag är törstig eller småhungrig, dra av några sockerärtor i farten och testa vad som är moget, körsbären därborta kanske? Mannen gör likadant. Det blir nya maträtter av sånt som ger stort överskott och gå-bort-presenter i form av chutney, sylt och saft. Ja, det är en hel del som kan räknas som bonus och inte hamnar i statistiken.

Jag tycker att mycket handlar om att använda det som är i säsong, det som kan närodlas här och nu och inte låsa sig vid middagstips på TV eller andra ställen där kändiskockar hittar på det ena och det andra med importerade eller växthusodlade grönsaker som tomater, färska sockerärter, färska kryddor, squash och andra sommargrönsaker mitt i vintern. Det gör mig faktiskt riktigt upprörd!

Jag tänker ”Vad har jag mycket av nu”, ”Vad behöver skördas närmaste veckan innan det blir för gammalt” och vad kan vi laga. Det gäller också att variera sig. Jag vill ju inte äta squash varje dag en hel månad eller äta samma sallad varje dag. Jag vill inte heller slänga en massa grönsaker som vi inte hunnit äta upp för att allt blev skördeklart samtidigt. Det skulle ju vara slöseri med tid, kraft och utrymme. Det krävs helt enkelt en del planering.

Man behöver odla rätt grönsaker, alltså det man gillar, i rätt mängder och vid rätt tidpunkt. Jag vet sen gammalt hur mycket som går åt av olika grönsaker, men annars kan man räkna ut på ett ungefär. Spara matkvittona och kolla vad du handlar mest av.

 

Vi gör av med knappt 0,5 kg morötter per vecka. = 26 kg per år. Hur stor plats tar detta? På fröpåsen står hur tätt fröna kan växa. Jag räknar 20 morötter/m á 1 hg för enkelhetens skull = 2 kg/m, alltså behöver jag så minst  13 meter. Oftast sår jag dubbelt så mycket för att gardera mig och för att kunna frossa i primörer, men samtidigt lagra för vintern.  Sen kan jag fortsätta att göra samma uträkning för lök, kål och annat som används mycket.

 

Hur får man plats med allt? Vår villaträdgård är på 1400 kvm, men en stor del upptas av byggnader, parkering 150 kvm äng, rabatter, lite gräsmatta och buskage, men det blir ändå plats för mycket odling.

 

I trädgårdslandet på, ca 60 kvm odlas i första hand sånt som behöver skördas ofta och sånt som jag vill ha nära till hands, kryddor, sockerärtor, brytbönor, sallad, rädisor och alla möjliga, primörer.

 


Pallkragarna som är fem till antalet räknar jag som komplement och ett bra ställe att starta vintersådderna av bladväxter som kan skördas redan i mars/april och ett och annat som är extra värmekrävande eftersom små upphöjda bäddar snabbt tinar och blir varma på våren. Sötpotatis och korogi funkar till exempel ypperligt här.

 

Ätliga skogsbrynet och Mannes hörna ca 200 kvm, odlas med naturen som förebild. Fleråriga ätliga växter i olika nivåer från träd, buskar, höga perenner, klängande växter och marktäckare. Här finns olika sorters bär och mängder av bladväxter som främst skördas fram till midsommar. Detta gör att jag de senaste åren slopat mycket av de tidiga ettåriga sådderna som t.ex. jobbet med varmbänk och uppdrivnig av tidigt i växthusen.

 

Äppelstunden, ett lundområde på ca 100 kvm med främst prydnadsväxter, men här frodas ett hyggligt bestånd av frösådd ramslök (det vita som blommar i häcken), skogslök som används som purjo och björnrot som används som krydda, dessutom medicinalväxter. Bakom träd och buskar har jag ett surjordsparti med sju blåbärsbuskar varav den ena är väldigt pålitlig och ensam ger 12-16 kg bär varje säsong. Allt ramas in av bärhäggmispel som ger många hinkar bär trots att häcken klipps för att få plats. Smultron brer ut sig som marktäckare på ca 10 kvm och över hela härligheten svävar äppelträdens kronor. Vi orkar och hinner inte ens skörda alla sju äppelträden i trädgården, men av dessa sparar vi så mycket höstfrukt vi klarar att förvara. Jag märker att mycket av det som skördas i äppelstunden inte kommit med i vägningen.

 

Tomater överallt
Tomaterna förtjänar egentligen ett kapitel för sig och det ska de få i ett eget inlägg längre fram. Jag är galet förtjust i tomater och har ca 160 sorter, men odlar bara ca 60 åt gången. Jag vill ju ha flera plantor av varje dessutom. De flesta odlas i 20-literhinkar, ca 4o får plats i det vita växthuset, tio i lilla och resten placeras överallt utomhus, längs garageväggen mot söder, som inramning av gräsrundeln, på bord och bänkar, mot pålar och nät. Jag vill ju samtidigt att tomten ska vara framkomlig och ge ett harmoniskt intryck. Krukor, amplar och lådor är överhuvud taget ett jättebra sätt att klämma in lite extra ätligt på små ytor.

 

Jag skördade 88 kg mogna tomater 2022 och det är lite mer än vi gör av med. Samtidigt är det helt fantastiskt att ha matkällaren full av konserverade såser, röror, chutney och marmelader. I frysen finns halvtorkade tomater och puré som tärningar i isfack. Det är perfekt att ta upp en kub till varma mackorna eller förstärka såsen, men det mesta av purén kommer att användas till att ge nästa års tomatketchup den rätta umamifylligheten.

 

Södra filialen
Eftersom tomatintresset är stort vill jag inte riskera potatisbladmögel som kan omintetgöra min odling på ett kick, därför finns det inte minsta lilla potatis på tomten. Tro inte ens att du kan sätta potatis ena sidan huset och tomater den andra. Det fungerar så gott som aldrig. Lösningen är istället att sätta potatis nån helt annanstans och mina odlas på Södra filialen, ett land på ca 130 kvm i grannbyn. Här odlas vinterförrådet av morötter, rödbetor, purjo, gul och röd lök, kokbönor, pumpor, jordärtskockor, majs, kål, kålrot, rotselleri som klarar sig med tillsyn nån gång i veckan. Detta är mannens föräldrahem, men innan vi hade tillgång till svärföräldrarnas land lånade jag mark på olika ställen i byn. Ett annat tips kan vara att gå samman några stycken och hyra del av åker för potatisodling. Den som bor i ett mer tättbebyggt område kan komplettera sin villaträdgård med odlingslott. Kommunen brukar tillhandahålla områden.

 

Apache

Vi skördade ca 145 kg potatis och 70 kg övriga rotsaker som fermenterades eller stuvades in i jordkällaren och totalt odlades 84 sorters grönsaker 2022, tomatsorter ej inräknade.

 

Allt som inte vägdes
När jag tänkte igenom statistiken märkte jag att en hel del inte blivit vägt som sent spritade torkärtor, några kilo purjolök som togs upp och sattes om i back i växthuset och all frukt. Mycket nyzeeländsk spenat och mangold fick stå kvar och frysa ner efter att vinterbehovet redan var i hamn. Jag har fortfarande morötter i jorden som troligen är användbara och det är högsäsong för knölar som korogi, jordärtskockor och strävsolros. Vi gräver hela vintern medan jorden är mjuk, men jag glömde väga in och skriva upp 2022 eftersom jag inte bestämde mig för att föra statistik förrän i mars.

Det är inte särskilt effektivt att odla här och där i pallkragar och hinkar, jämfört med långa rader av samma gröda i stora land, men det är roligt och jag har många olika miljöer att välja mellan när det gäller att hitta rätt plats för en gröda, sol, skugga, fuktigt, torrt, olika pH, microklimat och svalare.

Det är ett varsamt odlande som inte sliter på miljön och det känns bra i kropp och själ. Det är ett odlande som bjuder in fåglar, insekter och andra djur.

De två vanligaste frågorna jag får är:

Hur hinner du med? Nej, det gör jag inte. Jag har odlandet som hobby, med en klar bild i huvudet hur jag skulle vilja att det ser ut runt mig, men det har aldrig hänt att jag lyckats få alla delar av trädgården att motsvara målbilden samtidigt. Däremot kan jag känna mig hyggligt nöjd med nåt enstaka område emellanåt. Mat prioriteras framför prydnadsväxter.

Hur mycket tid lägger du ner? På sommaren tre, fyra timmar om dagen, men även på vintern försöker jag göra nåt litet varje dag. Mycket av tiden går till vattning eller snigelplockning, fröodling och dokumentering av alla tomater.

 

 

 

 

 

 

anette brunsell, ätliga trädgården, egen mat hela året, självhushållning i villaträdgård, väga skörden. beräkna åtgång av grönsaker

Kommentarer (11)

  • Hej Anette!
    Vilket härligt inlägg, du är så kunnig du borde ge ut en bok. Jag har inga ambitioner att odla ätligt som räcker över vintern, jag vill bara gå och plocka in min sallad ,gurka och tomater, det känns lyxigt. Eller äta sockerärter direkt från odlingen, plocka hallon och jordgubbar direkt i munnen, eller plocka en kopp för att ha i frukostfilen. Det ser härligt ut hos dig, med dina odlingar.
    Ha det gott /Marika

    • Ja, plocka direkt från buskarna är det bästa. Sen tycker jag ju det är kul att utmana mig själv att bli lite mer självhushållande för varje år. I år kommer det dock att bli lite lugnare med odlandet.

  • Så roligt att läsa! Jag vägde allt under förra året också, och gör det för i år också. Jag fick ihop 265 första året här i Portugal och tror jag kan få till ännu mer ju mer jag lär mig. Har inget växthus och det är så jag vill ha det, men det försvårar att driva upp från frö. I år ska jag därför prova att köpa pluggplantor mestadels och se hur det blir. Vinterns skörd är enorm av de pluggplantor jag köpte i höstas.

  • Anette! Så roligt att läsa om ditt/ert odlande, tack! Vi middagsbordet i kväll, efter att jag läst en del av det du skrivit, började vi diskutera det här med pallkrageodling och fördelar med det jämfört med att odla direkt i jorden, om man nu har någon sådan. Vackert, ordning och reda, relativt snigelfritt, gödsla och vattna mycket mer än om man odlar direkt i befintlig jord. Perfekt om man inte har odlingsbar jord men det kräver ju så mycket mer passning. Är det bara en fluga, en inredningsdetalj i trädgården, även om man har tillgång till djup fin matjord?
    Allt gott och trevlig helg!
    Birgitta

    • Hej! Håller helt med dig angående pallkragarna. Odling är en jättetrend sen några år. Kunskap saknas, man vill komma igång snabbt när vårsolen visar sig, sätter upp några pallkragar och lägger en mindre förmögenhet på jord. Odling är ju som ett långkok som behöver förberedas. Varenda föreläsning jag håller, predikar jag hur odlingsförberedelserna börjar på hösten med att mata jorden och samla material, eller att skapa helt nya bäddar. Jag tror att de som överlever pallkragetraumat med oändlig vattning också skapar sig markbäddar. Övriga tröttnar när grönsakerna torkat ihop efter semestern.
      Allt gott
      /Anette

  • Det är så inspirerande att läsa om hur du gör och hur du delar upp dina grödor på olika ställen. Tack för att du berättar!
    Skrev i mitt inlägg att vi betalar med tid i stället för pengar för skörden, och så är det ju. Det tar tid att odla, men är sååå värt det! 🙂
    Detta år kanske jag får möjlighet att låna en bit land och då blir det garanterat mer potatis och kokbönor (som jag aldrig odlat pga platsen det tar) för min del, med klar inspiration av din Södra filialen.
    Kram Kristina

    • Hej!
      Så sant, odlaren betalar med tid! I utbyte får jag en tillfredsställelse som heter duga, så fräscha grödor som det bara går utan gifter och med minimal klimatpåverkan, motion, utlopp för kreativitet, frisk luft och kontakt med goda odlings- och trädgårdsvänner. Helt enkelt en enorm utdelning! Hoppas det går bra med nya jordbiten.
      Kram
      /Anette

  • Hej Anette,

    Du är verkligen ett föredöme och det är inspirerande att läsa om dina odlingar. Måste kännas väldigt tillfredsställande att kunna odla så mycket av det ni äter. Jag väntar fortfarande på aha-upplevelsen med mina egna odlingar och gör nya försök varje år trots oftast mindre lyckade skördar föregående år.

    Ha det gott! Ulrika

  • Men det var sannerligen inte dåligt! Säger som Marika här ovan, du borde skriva en bok!
    Vilken rikedom, och lyx med egenodlade grönsaker för hela året, men förstås mycket mycket arbete som ligger bakom! Imponerad!
    Kram Gunilla

    • Hej!
      Skulle gärna skriva en bok, är faktiskt jättesugen, men lyckas inte få till det med tiden. Fattar inte hur andra gör!
      Allt gott och kram
      /Anette

Kommentarer inaktiverade.