Tomatgödning och pyralidskandalen

I konventionell odling används hormonstörande ogräsmedel med lång nedbrytningstid som på alla möjliga vägar når våra ”giftfria” hemmaodlingar och tomaterna är extra utsatta.

Så här såg en del tomatplantor ut hos mig 2019 och jag fattade ingenting. Bladen rullade ihop och vred sig i topparna eller utvecklades inte alls och kvar blev bara en kraftig bladnerv. Jag tog fram förstoringsglaset och letade efter ohyra, men inga djur syntes.

Problemet förblev en gåta tills det visade sig att många odlare drabbats och härvan med de giftiga pyraliderna började nystas upp.

Pyralider är ett samlingsnamn för klopyralid och aminopyralid som är vanliga ogräsmedel både utomlands och i Sverige. Det används i säd, oljeväxter och vall i konventionella odlingar och verkar hormonstörande på tillväxtpunkterna hos korgblommiga växter, potatisväxter, ärtväxter och slideväxter. Bladutveckling, skott och blomning hämmas.

Nedbrytningstiden är långsam och spridningen enorm. Man hittar pyralider i hönsgödsel där hönsen fått konventionellt odlad säd, i all annan djurgödsel, i halm och det finns exempel på odlare som fått tomatbäddarna förstörda efter att ha täckodlat med konventionell halm. Jag hittar inga studier på pyralid i konventionellt ensilage eftersom förmodlingen ingen lämnat in prov på detta ännu, men jag kan inte annat än tro att det är samma sak. Själv har jag sen många år tillbaka förmånen att kunna använda ensilage från ekologisk bonde till mina täckodlingar.

Först uppmärksammades pyraliderna i flytande gödning där en viktig ingrediens är Vinass, en biprodukt i tillverkningen av socker och etanol från sockerbetor och visst hade jag använt rikligt med flytande tomatgödning det året. Vinassen kommer främst fån utländska odlare där mer ogräsmedel tillåts och tillhandahålls av ett par stora grossister som förser många olika gödseltillverkare. Man kan alltså inte säga att nåt märke är bättre eller sämre än nåt annat. Olika omgångar kan också innehålla olika mycket pyralider. Till råge på allt får Vinass från konventionella odlingar användas i ekologisk gödning, så inte ens där går man fri.

Att främst tomater drabbas och har uppmärksammats beror kanske på att det är en favoritgröda bland oss hemmaodlare och att de är känsliga, men även andra växter kan drabbas. Hur plantorna reagerar kan också skilja mellan olika sorter. I början av plantans liv klarar den sig oftast med omplanteringar i näringsrik jord efter hand som den växer. Jag brukar börja gödsla extra i samband med fruktsättningen. Det innebär att alla blad inte behöver drabbas utan endast nytillväxten i topparna.

Vanliga symptom är:

Stjälkar som vrider sig
Blad som rullar upp sig och blir skålformade
Blad om rullar ihop sig
Blad som blir barrlika
Bladnerver som blir extremt förstorade
Nya blad kan bli tjockare än normalt
Stjälken spricker
Abnorm skottbildning utan huvudstam
Tillväxt i nedåtkrökande båge, s.k. epinasti

Minskad blombildning
Blommor faller av
Misslyckad fruktsättning
Mindre eller utebliven fröbildning
Missbildade frukter och knölar
Försämrad groning

Symptom på blommor, frukt och pollen kan bero på en hel del andra faktorer också, men i samband med bladsymptom kan de ändå vara intressanta att känna till.

Dessutom kan plantorna försämras generellt genom minskad tillväxt och minskad biomassa.

Vad kan man göra åt problemen?

När jag sammanfattar allt och får det svart på vitt, stärks samtidigt övertygelsen om att kogödseln jag använt under många år inte är bra. De senaste åren upplever jag att den gjort noll nytta, vilket också föranlett att jag bytt till hästgödsel.

Hästgödseln jag använder kommer från djur som går på obesprutad vall, vilket borde minska pyraliderna även om de sen får havre, hö och andra tillskott. De går utomhus och betar året runt. Jag tänker att det underlättar om man känner till hur djurägararens hållning till gifter och ekologiskt. Jag använder hästgödseln som en långtidsgödsling vid slutplanteringen både på friland och i hinkar. Hur mycket beror förstås på vilken jord man utgår ifrån och hur färsk gödseln är. Här spelar kontinuitet och erfarenhet roll. Man får helt enkelt lära sig efter hand, men det bästa är om gödseln legat till sig ett år eller åtminstone över vintern. Jag passar på att ta vara på när hästägarna städar sina hagar.

Att göra egen gödning är en bra utväg, men det finns en del att tänka på. Nässelvatten och guldvatten (kiss) har blivit populärt, men har fel sammansättning för att stimulera blommor och frukt eftersom kvävehalten blir för hög och kalcium och andra viktiga ämnen för låga.  Kväverik gödsel inklusive hönsgödsel passar bäst till bladväxter som sallat och kål. För mycket kväve kan också totalt förstöra tomatsmaken.
Har du däremot tillgång till vallört kan du röta hälften vallört, hälften nässlor under ett par veckor och sen vattna ut med spädning 1/10.

Lakvatten av bokashi är användbart.

Gödseltillverkarna vet att de har ögonen på sig och har blivit bättre på att kontrollera sina produkter, vilket gör att vi inte behöver känna oss lika oroliga nu, MEN om vi misstänker pyralidskador från köpegödning är det viktigt att dokumentera, spara gödselförpackningen och kontakta företaget med ersättningskrav.

Läs mer och skriv på Pyraliduppropet  Pyralidstopp.nu  Namninsamlingen som ska lämnas in till klimatministern och näringsministern på Världsmiljödagen den 5 juni.

Generellt och i långa loppet tycker jag det är viktigare än nånsin att verka för ekologisk odling och djurhållning även om priserna gått upp ordentligt i matbutiken sen Rysslands invasion av Ukraina. Äta efter årstid och mer grönt håller kostnaderna nere liksom att laga själv och göra matlådor.

Jag experimenterar med en egen gödselblandning som jag ska testa i sommar. Går det bra kommer jag att dela med mig av receptet så småningom, men tills vidare håller vi tummarna för en bra och giftfri odlingssäsong.

Källor:
Fritidsodlarnas riktsorgansiation, FOR
Lantbrukarnas riksförbund, LRF
Anette Nilsson, odlare Boäng
Egna erfarenheter