Odla minikiwi

 

Varför odlar inte alla minikiwi eller rättare, hur kan det komma säga att detta delikata bär inte har blivit mer känt. Det borde ju varit det första jag planterat efter de klassiska vinbären och krusbären. Fruktträd och bärbuskar är det mest fantastiska man kan inreda sin trädgård med och minikiwin utnyttjar dessutom höjden, ramar in och ger en ombonad känsla som hög klättrande växt.

Dess nära släkting Kameleontbusken (Acrinidia kolomikta) är desto mer känd för sina variegerade blad i grönt, vitt och rosa. Nu är det så fiffigt ordnat att kameleontbusken ‘Oskar’ fungerar ypperligt för att pollinera honplantorna  ‘Anna’ och ‘Paula’ (Acrinidia arguta) som får helgröna blad. En hanplanta räcker till flera honplantor. Detta är ryska ättlingar som inte är lika kraftigväxande som flera andra utan blir cirka två meter breda och dubbelt så höga. ‘Tina’ och ‘Tage’ är ett annat par. Det finns också självpollinerande sorter som ‘Issai’, men de ger mindre skörd. De flesta är korsningar mellan A. kolomikta och A.arguta.

 

 

Minikiwin är en lianväxt och behöver något att klättra på som en spaljé eller pergola. Mina har fått en armeringsmatta som är fäst på väggen med distanser som är cirka 10 cm. Den är tålig och klarar sig upp till zon 5, hos mig är det odlingszon 4, men det hindrar inte att försöka ge plantorna så bra förutsättningar som möjligt i vindskyddat, soligt till halvsoligt läge i väldränerad jord. Hos mig växer de i ren sandbacke som bättrats på med mycket mull. De får också ett par omgångar med brunnen kogödsel innan midsommar och en rejäl rotblöta emellanåt när det varit torrt länge.

Jag har inte varit jättenoga med beskärning utan mest hållit efter skott som vuxit åt fel håll. Beskärning eller ej beror mest på vilket odlingssätt man fördrar. Kommersiellt odlas minikiwi på T-ställningar som druvor. Kraftigt beskuren funkar den i portal med en buske vardera sidan. Tumregeln är att beskära senhöst till vårvinter, senast februari för att inte plantorna ska blöda. Välj en torr och solig dag utan frostgrader. Blomningen sker både på årsskott och gamla grenar.

Det kan vara bra att skydda blomknopparna på vårvintern med väv så att de inte torkar in. Här har det dock aldrig varit nåt problem.

 

 

Växten är inte alls släkt med kiwin vi känner från butik, men bären som är platta och hasselnötsstora smakar precis likadant. Vi äter dem färska som godis, men de går också bra att använda till marmelad och sylt. Kruxet är att veta när de är mogna. Bären i klasen mognar ett och ett efter hand och utseendet ger ingen ledtråd. Ena dagen är bäret stenhårt och nästa gång man klämmer är det mjukt. Bästa sättet är att lägga ett lakan under och skaka. De som är på väg att mogna faller ner och kan eftermogna inomhus.

 

 

 

Acrinidia kolomikta, Anna, arguta, ätliga trädgården, Issai, kameleontbuske, klätterväxt, lian, odla minikiwi, odla uppåt väggarna, oskar, Paula, självhushållning i villaträdgård

Kommentar

  • Minikiwin är en ganska anonym och trevlig bärbuske. Har själv odlat den i många år, problemet är bara, eller det som stör mig, att min aldrig fått variegerade blad,utan är helgröna, även om jag har både hona och hane och får bär på dem. När den blir jättehög och bångstyrig brukar jag beskära den rejält men det klarar de bra och kommer snabbt igen. Jag har också enkelt förökat dem genom avläggare och planterat på flera ställen i trädgården.
    Men som du säger,det är svårt att avgöra när bären är mogna,de ändrar så snabbt!
    Så vackra blad dina har på första bilden! Ha det fint!/Malin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *