Skip to main content

Bygga kompostlimpa

Jag vägrar att kalla blast, klipp och löv för trädgårdsavfall! Det är helt enkelt viktigt material som ska bli ny jord genom marktäckning eller nån typ av kompostering.

Den som odlar behöver inte gå omvägen över kompostlådor utan kan istället göra limpor eller lasagner. Jag gör en rejäl limpa i varje odlingsområde.

Redan nu tänker jag på var jag ska odla extra näringskrävande växter nästa år som kål, pumpor och squash och där hamnar också limporna. Efter hand som jag klipper ner perenner, rensar ogräs eller avslutar ett grönsaksland hamnar återbäringen i limpan. Man kan säga att ju mindre bitar jag fördelar materialet i desto fortare kommer nedbrytningen att ske. Grova delar från squash och pumpor, liksom förvedade stjälkar klipper jag ner i bitar som är ca 10-20 cm. Här finns det ju också möjlighet att använda kompostkvarnen och få materialet riktigt finfördelat, men det finns en poäng i att även ha med lite grövre 20 cm bitar eller kvistar också eftersom det gör limpan lagom luftig.

Rotogräs bör man undvika i limpan och jag brukar inte heller använda sjuka växtdelar eller taggiga kvistar. Ibland avråds det från att lägga tomatplantor i limpan, men så länge de är helt friska går det bra. I år har jag till och med använt potatisblast eftersom den var helt fri från mögel och sjukdom.

Allt läggs ut på samma yta som bädden ska vara och mina bäddar är 120 cm breda eftersom man når lagom till mitten från varje håll med det måttet, sen kan ju limpan anpassas i längd efter området.

Jag tänker också på att varva torrt och färskt material, men innan löven börjat falla har det redan blivit mycket färskt och ett lager gödsel får ersätta det torra i början. Gödseln blir en bra starter för att skynda på komposteringen. Senare på säsongen är det lättare att varva med löv som en lasagne. Hur tjocka lagren blir kan förstås variera. Ju tunnare lager i lasagnen desto snabbare nedbrytning. Här brukar lagren bli ca 20 cm tjocka med ett tunt gödsellager. Limpan sjunker ihop rejält efter hand och slukar mängder av material. Jag brukar låta den bli 40 cm hög.

Till våren har det mesta brutits ner, limpan sjunkit ihop till 10-20 cm och är superladdad med näring och mikroliv. Jag behöver eventuellt bara städa upp lite i gångarna och jämna till kanterna om vinterstormarma stökat till det. Det som inte hunnit kompostera sig brukar få ligga kvar som marktäckning. Vid plantering föser jag undan lite material där de förgrodda plantorna av kål, gurkor, squash eller pumpor ska växa. Nån gång kan det hända att lite jord behöver tillföras i hålet för att plantorna ska stå stadigt och det gäller förstås att vattna tills man ser att plantorna har rotat sig och börjat växa. Normala somrar sköter sig sen limpan själv eftersom det översta lagret motverkar avdunstning och håller fukten. Det brukar inte heller bli några problem med ogräs.

Enklare än så här kan det faktiskt inte bli att odla. Ingen omväg via kompostlådor som ska vändas och luftas, inget skyfflande, inga tunga skottkärror och landet står redo när det är dags för utplantering utan det minsta grävande.Med limpan har det också skapats ett kretslopp som liknar naturens av det som finns på tomten. Fina grejer!

 

anette brunsell, ätliga trädgården, lasagne, odlingslimpa, skapa kretslopp i trädgården

Comments (4)

Kommentarer inaktiverade.