Sätta vitlök

Vitlök vill jag verkligen inte vara utan. Förutom att jag tycker det är en lättodlad krydda som jag älskar i köket är det roligt att starta nåt nytt på hösten. Inget pillande med små frö i frusna händer utan rejäla klyftor som går fort att sätta, för att inte tala om känslan när de små gröna bladspjuten sticker upp och ibland klyver jorden så fort det blir några tidiga vårdagar med gott väder.

Vitlök älskar sol, värme, gödsel, kalk, väldränerad jord och vatten. Därför passar de utmärkt i en upphöjd bädd eller pallkrage som värms upp  snabbt på våren och ger bra avrinning. Jag höstgödslar med fem, tio centimeter brunnen ko- eller hästgödsel. Det där med mängden av olika sorters gödsel och vad jorden behöver är mycket en känsla som kommer med erfarenhet när man lärt känna sin jord och den gödsel man använder. Vitlök behöver mer näring än morötter men inte så mycket som kål och pumpor. Jag tillför också 2 msk släckt kalk (trädgårdskalk) per pallkrage. Kalk är väldigt frätande. Se till att det inte blåser in i ögonen och använd handskar.

När sätter man? Eftersom Sverige är avlångt varierar bästa sättiden med flera månader. Man vill inte att löken ska skjuta skott innan den riktiga kyla kommer för det gröna klarar inte hur mycket kyla som helst och vissnar skotten  orkar löken kanske inte börja om. I vilket fall har den gjort av med onödig energi.

Man skiljer på ryska hardnecks som alltid bildar blomstängel och de franska flätbara sorterna. Softnecks är köldbehandlade och sätts vid 5 grader i jorden och för hardnecks är 9 grader optimalt. I norr handlar det om september, oktober. Där jag bor i odlingszon 4 i hjärtat av Småland brukar det bli nån vecka innan jul, men i zon 0-1 kan man få vänta till januari, februari.

Passa på att förbered bädden en skön och solig höstdag så blir det så mycket lättare och roligare att få ner klyftorna längre fram även om det inte är lockande trädgårdsväder.

Hur mycket lök går det åt? Ja, det beror förstås på hur mycket man använder. Sju, åtta sättlökar är minimum här och det räcker till tre pallkragar eller en bädd som är 240×120 centimeter. De blir till en fläta och till nytt utsäde, men åtgång är såklart väldigt individuellt.

Dra upp rader med 30 cm emellan, sätt klyftorna med 15-20 centimeters avstånd och 7-9 centimeter djupt. Uppåt på klyftorna är den spetsigaste delen och den ska fortsätta vara uppåt.

Vitlök kan drabbas av sjukdomar både virus som följer med utsädet och svamp som finns i luft och jord, därför är det viktigt att bara använda kontrollerat utsäde dvs lökar som säljs som sättlök och EJ matlök från butik. Även om en ICA- lök gror bra och växer till sig kan den smitta jorden så den blir obrukbar för lökodling många år framöver. Kommersiella, icke ekologiska odlare använder gifter mot allt möjligt, men vi som vill odla på ett hållbart sätt behöver vara mycket noggranna med att ta hand om jorden, göra vad vi kan för att inte för in sjukdomar och inte odla lök oftare än vart sjätte år på samma plats.

Eget friskt utsäde går förstås bra att använda. Lökarna ska vara hårda, hela och utan beläggningar, mögel, svarta prickar eller rost.

Vid tjäle kan det hända att lökarna trycks upp, därför täcker jag med cirka 10 cm löv som hålls på plats av nät eller dött granris. Så fort vårsolen börjar titta fram gäller det att lätta lite på täcket och ta bort åtminstone hälften. Har det redan börjar komma skott går det att ta bort resten också efter nån vecka. Skötsel och skörd får bli ett annat inlägg.