Skip to main content

Odla potatislök

En tredjedel av skörden av potatislök på tork

Potatislök är en av mina värdefullaste grödor. Att använda köpesättlök är inte ekonomiskt försvarbart, men förstås roligt att ändå till någon del odla eget. Att lök från frö är ekonomiskt men kräver en hel del arbete med tidig förgroddning och risk att mista späda plantor till skadedjur, men med potatislök är allt så enkelt och smidigt. Man sätter en lök som man sparat från tidigare säsong och skördar 6-8 nya på samma ställe till hösten. Lagringsförmågan är fenomenal. De håller sig i upp till två år i rumstemperatur utan att börja gro som annan lök lätt gör till och med om den förvaras helt mörkt.

 

En satt lök har blivit åtta

 

Vad är potatislök då för nåt? Antagligen kommer namnet av att man likt potatis sätter en och får flera tillbaka. När den återupptäcktes genom Programmet för odlad mångfald, POM för sådär 20 år sedan trodde man först det var en egen art, men senare har man bestämt sig för att det är en slags schalottenlök. Den är lite mindre än den vanliga gula löken och har ofta en lite kraftigare smak. Enl Svt Västerbotten 2006 odlades potatislöken allmänt fram till 1900-talet när sen de vanliga gula sorterna tog över, men här och där har privatpersoner sparat utsäde och fortsatt odla till våra dagar. Tack och lov för det! Vi använder lök nästan varje dag i matlagningen och jag har inget problem med att ta två små istället för en stor. Glädjen i att kunna hålla hushållet med egen lök på ett så här enkelt sätt överskuggar det lilla besväret även om jag också fortsätter att fröodla stora sorter av gammal vana och då väljer jag gärna nån snabbväxande sommarsort som är väldigt mild för att ha olika smaker att välja på.

Det finns flera olika sorters potatislök och att det är just olika sorter har Statens lantbruksuniveristet, SLU konstaterat efter POM:s inventering. Mest känd är kanske Leksandslöken, men jag har fastnat för Beddinge från Skåne, Malvina med ursprung från Gertrud Gustavsson i Ersmark, Västerbotten och några sorter till. Sikeå, också från Västerbotten har seglat upp som en favorit eftersom den verkar klara ojämn vattning lite bättre, ger bra, mycket och blir förhållandevis stor annars är det ingen större skillnad mellan olika sorter i smak eller storlek.

Gertrud i Västerbotten satte sina lökar på hösten, men när jag testade detta gick de i blom. I Leksand vet jag att man sätter på Eriksdagen den 18 maj som är en allmän sättdag för betor och andra grödor i gamla bondesamhället och skördar runt Larsdagen den 10 augusti. Det funkar hos mig också i zon 4, hjärtat av Småland.

Potatislöken gillar välgödslat och precis som annan lök lite högre Ph än många andra grödor. Jag tillför ca 1 dl trädgårdskalk per kvadratmeter eftersom min jord är kalkfattig, ibland ersätter jag med lövaska om jag har nån tillgänglig när bädden anläggs. En dosör extra gödning i form av brunnen ko- eller hästgödsel runt midsommar ökar förutsättningarna för fin lök, liksom jämn vattning.

Utsädet till Malvina var inte större än hasselnötskärnor när jag fick ett tiotal. Det var efter torrsommaren 2018, när det inte regnade på åtta månader. Jag satte de små stackarna och blev angenämt överraskad när de redan året därpå blev stora som golfbollar efter normal vattning. Även om de är tåliga lönar det sig att pyssla om dem lite. Jag misstänker också att en väldigt liten sättlök ger få men stora lökar i utdelning, precis som det fungerar med sättpotatis och en onormalt stor sättlök ger många små. Därför äter jag upp de största och sätter små och mellanstora.

 

 

När man sätter kan man tänka på att löken behöver utrymme att bre ut sig på. Jag har 15-20 centimeter mellan lökarna och 30 mellan raderna. Löken behöver inte sättas särskilt djupt, utan toppen kan vara precis i jordytan, men de kommer att hitta upp även om de sätts djupare. Ofta täcker jag också med med ensilage eller fjolårslöv om jag har sparat. Det håller fukten bra och gödslar samtidigt kvävefattigt under nedbrytningen.

 

 

Om man nu satt löken på hösten och den visar tendens att gå i blom framåt sommaren, går det bra att vika ner de blommande stjälkarna efter hand och löken kommer ändå att vara ätbar och klara lagring. Den kommer dessutom att vara skördeklar redan i mitten av juli. Man vet att det är dags när blasten lägger sig ner. Numera sätter jag några på hösten och resten på våren.

Det är viktigt att löken får torka innan lagring. Jag brukar följa väderprognosen när det närmar sig och skörda när jag vet att det ska vara torrväder en vecka framåt. Först får de ligga några dagar uppe på bädden eller ännu längre om vädret tillåter. Sen buntar jag och hänger upp under takutsprånget eller på staketet, men de får inte utsättas för blötväder. När blasten verkligen är snustorr kan man putsa till dem. Det vill säga skava av allt löst, men jag är ofta lite lagom slarvig och lägger allt i luftiga trälådor som förvaras torrt, mörkt och hyggligt varmt i garaget. Om löken utsätts för kyla triggas tillväxten och det vill man ju inte i detta läget. 15-20 grader under förvaringen är optimalt. Modern lök måste förvaras mörkt och kan ändå börja växa runt juletid, medan potatislöken inte alls är lika känslig.

Hur får man tag i utsäde? Potatislök saluförs inte kommersiellt av de stora aktörerna, utan man byter till sig eller köper privat. Beddinge hittade jag hos Föreningen Sesam. Min uppförökning har kommit så långt att jag kan sälja i begränsad mängd.

När jag tänker på hur odlandet har utvecklats de senaste 20 åren så är potatislök en av de två bästa sakerna som hänt mig. Det andra är permakultur!

 

 

Beddinge, Ersmark, kulturarv, kulturarvslök, Leksandslök, odla potatislök, sikeå västerbotten, självhushållning

Comments (11)

Kommentarer inaktiverade.