Lokförare Bergfälts Jätteärt
Ibland dyker det upp grönsaker som är helt fantastiska, spektakulära och extra roliga att odla. Just en sån är Lokförare Bergfälts jätteärt.
Det roliga med denna sockerärten är först och främst storleken. Skidorna blir gigantiska, cirka tre centimeter breda och ibland lika långa som min hand som jag i detta nu mäter upp till 16 cm. I vanliga fall blir stora grönsaker träiga, torra och kanske till och med smaklösa men inte i detta fallet. Ärtskidorna är söta, spröda och inte ett dugg trådiga trots sin storlek, utan en ren delikatess. Skidorna går bra att förvälla i lättsaltat vatten ett par minuter och frysa ner.
Blomningen är snyggt lilaröd, men man hinner inte njuta mer än nån dag innan skidorna börjar utvecklas. Lila blomning tillsammans med buckliga grågröna och kopparfärgade, torkade ärter med tendens till prickar placerar sorten i gruppen gråärter.
Ärten har inte odlats kommersiellt, men går till viss del att följa tillbaka i tiden genom olika privatpersoner. Agneta Magnusson i Leksand fick en torkad stängel av en bekant i Bjursås, som i sin tur fått den av en annan bekant från Falun tillsammans med ett brev som beskrev sorten och en önskan om att denna utmärkta sockerärt skulle bevaras för framtiden. Brevskrivaren hade in sin tur fått den av en Lokförare Bergfält i Ludvika på 1940-talet. Historien kan göras mycket längre än så i jakten på dess historia. Mer om detta finns att läsa i boken Gråärter, rovor – och den älskade kålroten av Agneta Magnusson Kultur 2019. Med hjälp av NordGen har den konstaterats särskiljbar från andra jätteärter och är sen 2013 är den registrerad som svensk amatörsort. Medlemmarna i Föreningen SESAM har uppförökat sorten som nu går att få tag i på sociala medier och vissa säljsajter till rimligt pris. När ryktet om den fantastiska sockerärten började spridas kunde 5 ärter betinga ett pris på 600 kr på Tradera.
Numera tycker jag att odlandet skulle kännas fattigt och lite tråkigt utan Lokförare Bergfelts Jätteärt, trots att den ger mig lite huvudbry över var den ska placeras på grund av sin höjd, cirka tre meter och att jag vill ge den ny plats varje år. Fåglar, möss och sork är som galna i ärterna och tycks veta precis när de är mogna. Mer än en säsong har hela odlingen blivit skövlad för att jag missat skörden med några dagar. Samma problem verkar brevskrivaren haft som ville få dem bevarade.
För att ge dem en god start, förgror jag ärterna i brätten med stor plugg. Det ger plantorna lite storlek att motstå snigelangrepp. Även fåglar och kaniner kan få för sig att dra upp plantorna och knapra i sig skott och späda blad. Ofta toppar jag plantorna över andra bladet medan de ännu är i plugg för att få en förgrening. Sen planterar jag ut med 20 cm mellanrum båda sidor en uppmonterad armeringsmatta. Ställning med trådar eller högt hönsnät skulle också fungera bra.
För den som är sugen har jag ett begränsat överskott. 15 ärter 65 kr inkl porto. Mejla anette.brunsell@blixtmail.com
Lokförare Bergfälts jätteärt, sockerärt gråsockerärt, spektakulära grönsaker
Villroses hage
Lokförare Bergfelts var virkelig en spennende sort!
Nå er det dessverre over for en lang, god, sprø og velsmakende sesong. Jeg dyrker tre – fire sorter. Ingenting er som nyplukkede, sprø sukkererter 🙂
God helg!
/Irene
Titti
Roligt namn på en god ärt! Härliga bilder och inspirerande inlägg som vanligt…
Höstkram från Titti
maggansblogg-maggan.blogspot.com
Vilken jättefin ärta och så vackra blommor dessutom.Ha det gott/Margareta
Elisabeth
Den är verkligen toppen! Jag har mycket sniglar i trädgården, så i år testade jag en metod för att få stora plantor innan sniglarna vaknat: jag sådde helt enkelt några ärtor ute jättetidigt. Tyvärr minns jag inte datumet, men det kom i alla fall snö ett par gånger efter sådden. Det blev de finaste plantor jag haft. Robusta. Och jag fick äta ärtskidor mycket tidigare än jag brukar! Den har allt, lokförarn.
Carina
Låter som en odlingsvärd delikatess. De sista åren har jag mest satsat på brytärtor – de där man äter hela skidan fast den är tjockare. Men det var för att de köpta sockerärtssorterna var ganska trista att äta. Har mailat dig om utsäde 🙂
Kram, Carina