Skip to main content

Klockranka

Inte bara grönsaker i landet. I år har tre Klockrankor (Cobaea scandens) draperat sig alldeles på egen hand mellan krakarna. Jag har förstås drivit upp dem och planterat men resten har de skött själva. Vanligen klättrar störpurpurbönor i störarna, men efter att de odlats på samma plats i flera år vågade jag inte längre utmana ödet, att de skulle råka ut för jordtrötthet och sjukdomar pga av den ensidiga odlingen. Lite omväxling krävdes helt enkelt.

Klockrankor är ettåriga i zon 4, men man kan gräva upp rötterna och övervintra frostfritt. Jag brukar inte göra mig det besväret utan frösår istället nya nästa varje år i februari och toppar dem två gånger så att de buskar sig fint innan det är dags för utplantering när frostrisken är över. Man kan verkligen säga att startsträckan är lång för blomningen kommer igång lite försiktigt i augusti, september med en och annan försynt klocka och nu i oktober när det är dags att packa ihop blommar de för fullt.

 

 

Rankorna blir tre, fyra meter även om fröpåsen säger två och en halv meter. Störst blir den lila varianten. Det finns också en vit med lika stora klockor, men mer svagväxande som också är jättefin. De stora draperade sjoken mellan störarna är klockrankorna.

 

 

Maffiga knoppar på 30-40 centimeter långa skaft som börjar som vita, slår ut och övergår så sakterliga till lila.

 

 

Klockorna är cirka fem till sju centimeter höga.

 

 

Dekorativ från knopp till frökapsel, fast i början kan det vara svårt att veta vad som är vad.

 

 

Erkänner att jag tar en och annan extra runda till trädgårdslandet för att njuta blomning och krypa under girlangerna med risk för att få blött i nacken.

Cobaea scandens, Klockranka

Comments (10)

Kommentarer inaktiverade.