Självhushållarens veckomatsedel i februari

Som självhushållare låter jag det som är i säsong bestämma vad som hamnar på tallriken. En gång i veckan tänker jag till vad som ska hamna på bordet kommande sju dagar och handlar sånt som förrådet behöver kompletteras med.

Ni har säkert hört talas om att det är miljövänligt och bra att äta efter årstid, alltså det som är i säsong där det odlas. Själv tycker jag det kan vara ganska svårt att veta när utbudet i stort sett är detsamma i matbutiken året runt. Som självhushållare är svaret betydligt mer givet och matsedeln varierar kraftigt beroende på årstid eftersom jag utgår från vad jag har mycket av just nu eller vad jag har kunnat lagra.

Hörde jag en trött, suck… Varför anstränga sig att odla och förvara när allt finns samlat i affären? Dessutom finns det ett gigantiskt utbud av färdigrätter att bara värma upp. Man kan vänja sig vid mycket, men just att bli hänvisad till färdigrätter på ålderns höst är en av mina stora ångestar.

Det som händer när smaklökarna inte ständigt matas med tillsatser i form av kemiska smakämnen, konsistensgivare, konserveringsmedel, socker och starka kryddningar är att smakupplevelsen förändras. Det är som att smaklökarna får ett reningsbad, vaknar och plötsligt börjar fungera optimalt. Att stoppa en nyskördad tomat i munnen kan vara en smakresa på tungan och en nyupptagen morot en sötupplevelse av stora mått. Bra råvaror talar helt enkelt för sig själva. En del lagrad mat får faktiskt bättre näringsvärde och blir mer lättupptagligt som mjölksyrade grönsaker, för att inte tala om hur gott det blir. Undantag butikens fermenterade som är uppvärmda och då tappar de nyttiga bakterierna även om smaken är där.

Sen handlar förstås mycket om att det är roligt att odla och se hur långt det går att dra självförsörjningen på olika plan och kanske till och med en grundläggande syn på att kännas sig som en del av naturen, en del av det stora sammanhanget. Drar man det tillräckligt långt blir odlandet filosofi och det finns ingenstans jag tänker så bra som i trädgården och odlingarna.

Här står jag för det mesta grönsaksodlandet, ibland med hjälp av mannen. Han är dessutom jägare och fiskare, vilket gör att vi aldrig saknar animaliskt protein, men matsedeln utgår oftast ifrån nån grönsak istället för tvärtom, som de flesta kanske är mer vana vid. När maträtten är vegetarisk steker ibland mannen en vildsvinskorv till eller tar upp en älgbiff från frysen, men även han har numera favoriter i det gröna köket och har blivit duktig på att laga vegetarisk husman.

Så här års börjar en del råvaror tryta i förråden som kål och fisk. Mejeri, frö, nötter och mjöl får vi alltid köpa eftersom vi inte har nåt lantbruk utan bara en villaträdgård till förfogande.  Det som finns i förråden nu är rotsaker, lök, sånt som går att frysa, torka, konservera eller fermentera, plus en del bladgrönt från fönster- och vinterodling.

Enligt konsumentverket bör ett hushåll på två personer klara matkostnaden på 5140 kr per månad och här ligger vi under hälften även på vintern. Godis, gödning, tvättmedel och hygien inräknat eftersom det går på samma kvitton. Ekonomi kan alltså också vara en bra drivkraft för att odla och laga egen mat.

Eftersom vi båda har varit vana att äta vårt huvudmål mitt på dagen har vi fortsatt så även sen vi började jobba hemma för många år sen, vilket gör att matlagningen inte får bli alltför komplicerad på vardagarna, under en timme, gärna snabbare, men många gånger går det att sätta igång en gryta eller ett kok som klarar sig självt en bra stund medan man kan fortsätta jobba och är det riktigt bråttom tar vi nåt ur frysen som vi lagat tidigare.
Det gäller också att redan kvällen innan förbereda genom att plocka fram sånt som ska tina eller läggas i blöt, men det blir en vana.

Matsedeln för vecka 6 såg ut så här och känner du dig inspirerad har du en gratis guide till att äta efter årstid även om du köper råvarorna.

Måndag
GRÖNSAKSSOPPA Här kan lite av varje åka ner som broccolistjälkar och förkokta, torkade bönor eftersom spadet sätter karaktären. Jättebra hänt-i-veckan-rätt.

4p
3 msk rapsolja
4 morötter
1 purjolök
1/2 rotselleri
2 vitlöksklyftor
1 msk gott grönsaksbuljongpulver
1 tsk dragon, torkad
1/2 blomkålshuvud (mjölksyrat eller fryst)
1/2 broccoli (mjölksyrat eller fryst)
8 dl rismjölk
2 dl vitt vin
2 msk majsmjöl
salt
svartpeppar
1/2 dl persilja som topping

Ansa och skölj alla grönsaker, slanta morötterna och skär purjon fint. Fräs i olja i stor gryta med dragon. Tärna rotsellerin, hacka vitlöken och tillsätt med buljongpulver. Häll över 7 dl rismjölk och hälften av vinet. Lägg i broccoli och blomkålsbuketter. De är godast om de får behålla lite tuggmotstånd och kommer de från frysen ska bara bli varma. Rör ut majsmjölet i resten av rismjölken och häll i grytan som redning. Smaka av med resten av vinet och justera kryddningen med salt och peppar. Strö över finklippt persilja och servera på en gång, gärna med fröknäcke.

Tisdag
ÄLGGRYTA med kantareller, lök och fermenterade brytbönor, kokt potatis

Onsdag
PASTA med sås på färdig tomatbas från frysen, stekta bönbollar på Mor Kristins buskböna, svägerskans fina broccoli från frysen

Torsdag
ÄRTSOPPA från grunden på Prickärt från Väckelsång, senap och varm punch (!? Jodå, jobbar man hemma och inte ska köra nånstans får man). Plättar och jordgubbssylt

Fredag
Kokta, klyftade RÖDBETOR med en driva vinterportlak, honungsvinägrett, fetaosttärningar, valnötter, krassekapris och en stekt torsk från fiskbilen

Lördag
Silkeshönsen levererar ägg till OMELETT med varm tomatsallad på Long Keeping Cherry och skivad potatislök, alfalfagroddar

Söndag
POTATISGRATÄNG med några jordärtskockor, rökt ytterfilé av vildsvin och rivna morötter

Om det blir rester över äts de till kvällsmat nästa dag och ärtsoppan som var ett långkok stoppas i frysen för att bli snabbmat en annan dag.

Jag tänkte göra en veckomatsedel för varje årstid så man tydligt kan se hur rätterna ändrar sig efter tillgången på råvaror.